Hellocloud photography
Jag lärde känna Ken sommar/hösten 2004; vi satt och degade på en arbetssökarkurs anordnad av arbetsförmedlingen straxt efter det av vi båda tagit studenten. Hur vi började prata med varandra, och hur vi lyckats hålla - samt återfå - kontakten är en lång, tidvis rolig och tidvis sorglig berättelse som jag skonar er från.
Men för att göra en lång historia kort så räddade Ken mig från en halvcreepy kille som ville bjuda mig på lunch - vi klickade direkt och vart goda vänner - diverse omständigheter gjorde att vi tappade kontakten i 1-2år för att sedan av en ren slump hitta varandra ute i vimlet igen. Idag räknar jag honom till en av mina absolut bästa vänner; jag är oerhört stolt över honom - alla hinder han klarat och alla drömmar han envist fortsätter jaga. Ken är oerhört levnadsglad och jag avundas hans mod att konstant följa sina drömmar. Många gånger förstår jag inte hur han gör för att ha kommit så långt i livet och upplevt så mycket - men visst är det för att han vågar satsa på att följa sina drömmar och inte låter oro och feghet stå ivägen. Jag kan inte annat än beundra honom för det.
Hur som helst; Ken är som sagt inte bara en oerhört fin och bra vän. Han är även en fruktansvärt duktig fotograf.
Jag som följt hans utveckling kan lova att han bara det senaste halvåret skenat iväg i utvecklingen, fortsätter det i samma takt är han snart en självförsörjande fotograf på heltid. I mitt tycke är hans starka sida som fotograf att se det vackra i små saker; att fånga de små men ack så betydelsefulla stunderna i människors liv - Ken har känsla för det här med att bränna av slutaren i rätt tid.
Ken har även stått modell för mig flertalet gånger - detta kan ni beskåda bland annat här och här.
Vill ni följa Kens äventyr som hobbyfotograf i Australien tycker jag att ni ska klicka här.
Hej, vet inte riktigt hur jag hittade till din blogg, men det gjorde jag tydligen :)
Ville bara säga att den är jätte cool och att du är en jätteduktig fotograf, så här får jag nog titta in igen!
Ha en bra dag!
Kram
Sådär går det när man försöker skicka inlägg från iPoden. Hade dessutom glömt ändra adressen, vilket du varit så vänlig att påpeka tidigare. ;)
Gällande ditt inlägg så kan jag bara säga att... Om ditt uppsåt var att fukta mina ögon, så lyckades du. Tack söt.
Om du vill ha en sån där flashig exif-visare som jag har, så måste du skaffa dig en egen hostad Wordpress-blogg. Kanske dags att registrera vexy.se innan någon annan gör det? :) Kram!
Apropå något helt annat. DU kanske var den som satt och degade på KUP. Jag sökte faktiskt jobb! =) Och håll med om att Billy Boys kebabtallrik är en klass för sig.
